Ta din mörkaste himmel, låt den hänga över mig.

Hösten har anlänt och träden är fulla av sprakande gula löv. Jag går min, nästintill, dagliga promenad eftersom läkaren sagt åt mig att jag måste sluta isolera mig och komma ut och få frisk luft. Så jag har gjort som hon sagt åt mig. Tvingat mig ut på promenader fastän jag haft noll % lust. Jag vet inte om det är medicinen i kombination med mina promenader som har gjort att jag börjar må bättre, men det gör jag. Jag vaknar inte längre med ångest, inte heller går jag och lägger mig med den. Den håller sig på behörigt avstånd och låter mig vara ifred. Jag kan äntligen andas igen.

Nu är jag sjukskriven i nästan två veckor till, min plan är sen att gå tillbaka 100% till arbetet igen efter det. Känns jobbigare att trappa upp i tid, vill hellre dyka in i det på direkten istället. Fram tills dess ska jag sova, lyssna på musik och ljudböcker, promenera. Ta saker i min egna takt. Mysa med C, träffa kompisar och till nästa helg åker jag till Emelie för vi ska se finaste Joel. Som jag längtat. Det blir fint. Livet är fint igen.

Gillar

Kommentarer

linneaengelman
linneaengelman,
Vad kul att läsa att du mår bättre! <3 Jag försöker också tvinga ut mig på promenader och tycker att jag mår bättre när jag väl lyckas komma iväg! 😊
nouw.com/linneaengelman
Cheaapo
Cheaapo,
Tack! <3 Ja, promenader är så himla bra när en orkar med det 😊
nouw.com/cheaapo
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229